Amning i jämställdhetens namn? Om pappan och anknytning.

Jag tänkte ta upp ett ämne vilket ligger mig varmt om hjärtat, nämligen amning, och denna gång riktar jag min blick till er som pappor/partner. Igår kom jag i kontakt med en fråga kring detta där en pappa hade uttalat sig till sin sambo/fru att han hellre ville att dem skulle flaskmata kommande barn då han ville känna sig mer delaktig kring barnet. Det är inte första gången jag stött på dessa tankar kring blivande föräldrar, att de vill flaskmata (ibland en kombination av flaskmatning/amning) för att partnern också ska få mata. Jag kan t.o.m. erkänna att dessa tankar fanns även hos mig och maken när vi väntade barn. Lite av en skev föreställning kring vad jämställdhet egentligen innebär. För vår del grundade sig dessa tankar helt klart på okunskap kring ämnet amning och i detta fall även kring vad jämställdhet egentligen är.

Forskning som gjorts kring pappor och amning har visat att i förhållanden där kvinnan ammar är paret mer jämställda än i de fall där barnet flaskmatas. Detta om något borde få oss att tänka om lite grann kring jämställdhet och amning. Vad är det egentligen pappan är ute efter när han också vill kunna mata barnet? Handlar det om osäkerhet? Handlar det om ett behov av att vilja vara lika sedd som mamman? Jag tror att det grund i botten handlar om att man vill knyta an med barnet som pappa. Man vill skapa ett band mellan sig själv och barnet, lära känna det och få en god relation. Hur gör man det? Är lösningen till anknytning för partnern att ge flaskan till barnet?

Om vi bryter ner det hela ytterligare ett steg. Vad exakt är det som skapar en anknytning mellan barn och mamman när de ammar? Är det bröstmjölken i sig? Är det hormonerna som samspelar? Bröstmjölken i sig är av sekundär betydelse när det kommer till anknytningen. Anknytningen skapas för att barnet ligger nära mamman, hud- mot hud, att deras blickar möts, mammans långsamma strykningar, att mamman slappnar av och njuter tillsammans med sitt barn. För när mamman gör detta så flödar hormonet oxytocin i hennes kropp. Visst får mamman en gratis skjuts av dessa hormoner (och även barnet) vid självaste amningstillfället men ingen flaska i världen kan ge pappan hormonerna vilka uppstår vid amning. Nä, vet ni vad ni kan göra istället för att verkligen knyta an till ert barn blivande och nyblivna partners och pappor? Plocka upp det där lilla knytet efter att det ammat klart hos mamma, lägg er hud-mot hud tillsammans, smek, pussa, krama och slappna av tillsammans. Detta skapar verklig anknytning, i den grad att även era kroppar flödar av hormonet oxytocin.

Det finns ingen anledning att konkurrera om matningen när det man egentligen är ute efter är att lära känna sitt barn. Var med ert barn, ta ut er ledighet, gå ner i arbetstid så att ni kan njuta alla tillsammans. Anknytning får man genom att finnas där för varann. Matningen är bara en av alla de saker man kan göra kring barnet. Varför inte bära barnet i sjal eller ergonomisk sele? Ha barnet på sig, hud mot hud, när det sover? Umgås när barnet är mätt och glad? Ge lite babymassage? Byt blöja, bada barnet och låt barnet sedan få gå tillbaka till mamma när det visar signaler på att vilja amma.

Engagera dig i amningen genom att vara delaktig och lära dig mer om vad amning är, hur det funkar och stötta mamman i hennes val kring amningen. Var en stöttepelare. För visste du att du faktiskt påverkar både hur exklusiv och lång amningen blir? Ditt stöd betyder och gör skillnad. Du kan med andra ord vara engagerad i amningen, inte ge mat men får en otrolig anknytning med ditt lilla barn. Det är din närvaro som gör skillnaden, glöm inte det.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Lämna gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.