Barnmorskebesök, amning under graviditeten, syskon och förberedelser

Det har snart gått 8 veckor sedan jag berättade om graviditeten här i bloggen. Idag är det v.26+0 vilket i dagligt tal innebär v.27 även om jag själv inte riktigt räknar så utan brukar hålla mig till vårdens räknesystem med exakta veckor och dagar.

Det har ju hänt ganska mycket runtomkring dessa 8 veckor så jag har inte haft så mycket tid att lägga på graviditeten och känna inåt med bebis som jag hade önskat. Trollsländan rör sig massor nu och jag känner rörelserna av och till under hela dagarna och ibland även på natten när jag vaknar till. Hen är mest aktiv när jag själv är stilla eller hen hör sina syskon låta och leka i bakgrunden. Det är ganska fint och mysigt att ha upptäckt den kopplingen.

Det har också varit roligt att se och höra Humlans och Nyckelpigans respons och tankar kring bebisen i magen. Nyckelpigan har berättat hur han ska ta hand om Humlan när bebisen kommer och att jag och pappa ska ta hand om bebisen, ibland får vi höra att det är han som ska ta hand om Trollsländan. Vi har även fått höra fina samtal mellan Nyckelpigan och Humlan där Nyckelpigan förklarar för Humlan hur hon ska bli storasyster och han storebror. Nyckelpigan verkar se fram emot bebisen och han pratade om att han tyckte vi skulle skaffa en bebis långt innan jag var gravid så jag tror det är ganska välkommet från hans sida. Ibland kommer det gulliga och roliga kommentarer också och senast idag när vi satt och åt pizza så sa Nyckelpigan: ”Nu får bebisen också pizza mamma.

Humlan är go hon med, när vi var i Spanien så var det första hon sa när hon vaknade på morgonen ”bebii” och då skulle magen klappas och kramas. Jag får fortfarande helt plötsligt kramar som är till bebisen och så ska tröjan lyftas så hon kan känna och klappa. Ibland säger hon även ”stooor mage”. Hahaha! Vi har även pratat en del om att bebisen också ska få tutte när hen föds, Humlan ammar fortfarande nämligen om än inte lika ofta som förr, och hon brukar peka på vilken tutte hon ska ha och vilken Trollsländan ska få. Jag frågade tidigare idag om dem skulle byta tutte ibland men det skulle dem inte tydligen. Haha!

Hur är det att amma under graviditeten då? Jo, det är lite upp och ner att amma under graviditeten skulle jag vilja säga. Lite som det är att amma när som helst allt eftersom barnet växer egentligen. Det som är den stora skillnaden är att jag har hormoner som spelar in nu när jag är gravid vilket inte riktigt gör amningen fullt lika avslappnande och mysig som jag upplevt den innan jag blev gravid. Jag är mer öm i bröstvårtorna och så känns det smått obehagligt i kroppen under amningarna. Jag vet däremot att den känslan bara är temporär och när väl bebisen är född så kommer jag inte vara påverkad av graviditetshormonerna och amningshormonerna kommer få chans att kicka in igen. Vilket är det som gör amningen underbar! Haha. Utöver att jag är öm och känner visst obehag i kroppen vid amningarna så finns det ingen mjölk i brösten att tala om så det går inte att amma långa stunder innan det blir obehagligt av den anledningen istället. Humlan har idag ammat 2 år och 5 månader, lika länge som sin storebror, och hon ammar ungefär 1-3 gånger per dygn vanligtvis så inte alls särskilt ofta. Vi ammar inte längre på natten och det har blivit så rent naturligt då det har gjort ont att amma och jag är extra smärtkänslig som nyvaken så då har jag tyckt det varit för svårt för att hantera. Vi har inte gjort något speciellt för att sluta utan amningen har gradvis slutat på natten bara och hon har slutat be om bröstet då. Vi ammar oftast när jag hunnit vakna upp på morgonen istället, ibland blir det någon slurk på dagen och ibland en slurk innan det är dags att sova. Vissa dagar blir det mer och vissa dagar blir det mindre. Jag försöker ta varje dag som den kommer när det gäller amningen och jag vet aldrig riktigt säkert om Humlan kommer fortsätta att amma sen när bebisen kommer. Nyckelpigan slutade så plötsligt när jag var i v.17 så jag vet ju att det där snabbt kan ändras. Humlan har ju däremot ammat betydligt längre in i graviditeten än vad Nyckelpigan gjorde då.

Andra tankar som passerat ibland det är att jag undrar hur Humlan kommer påverkas av att ett litet syskon kommer komma. Jag har ju förstått att det kommer bli tufft för henne och den tanken känns ibland jobbig. Det är jobbigt att tänka på att vår relation kommer att behöva ändras. Det var något jag tyckte var jobbigt när Humlan själv föddes, att saker och ting förändrades mellan mig och Nyckelpigan. Sedan blev det ju jättebra till slut men den första tiden är tuff på det sättet. Jag kan ju hoppas på att det blir en fin/enkel övergång för alla i familjen. Det är det enda jag kan göra, hoppas på det bästa och förbereda mig på att hantera betydligt svårare scenarion än så.

Det här är sådana tankar jag behöver tid att bearbeta mer och som jag saknat lite att få tid att göra. Tid att ”bonda” och känna inåt med Trollsländan tror jag hjälper delvis och att fortsätta vara närvarande när jag är med barnen och njuta av tiden det är bara vi också. Att även få förbereda mer rent fysiskt och praktiskt tror jag kommer vara till hjälp. Jag är ganska glad att det är tid kvar innan bebis är tänkt att titta ut för den behövs och jag tror att nu när det är tredje barnet behöver jag det extra mycket plus att det tar längre tid då man redan har två barn att ta hand om, ge sin tid och älska.

Rent praktiskt har vi inte hunnit förbereda särskilt mycket alls. Vi fick dock ett ryck och inhandlade massa bebiskläder på Myrorna när vi kom hem från Spanien. Det var väldigt skönt att få köpt det och veta att Trollsländan har kläder dem första månaderna i sitt liv så vi behöver inte tänka mer på det. Att de sen ligger kvar i påsen vi köpte dem i och flänger runt i lägenheten fortfarande är en annan femma. Haha! Jag har även bokat in ett första möte med hembarnmorskorna i januari så det ska bli roligt att prata ihop sig lite med dem. Däremot har jag inte hunnit tänka så mycket på vad jag ska ta upp med dem. Har en ganska klar bild vilken roll jag önskar av dem och sen är det väl bara att vänta och se hur förlossningen artar sig i slutändan.

Barnmorskan på MVC var jag hos för 1 vecka sedan och då såg allt fint ut.
HB låg på 122, hjärtljuden låg på 142-150, SF-måttet låg på 24, viktuppgång ca 10kg och gången innan hade prover tagits för att kolla B-12, folsyra och sköldkörteln. Alla prover kom tillbaka fina, inga brister eller konstiga värden. Blodsockret låg på 4 om jag inte missminner mig och mitt blodtryck låg på 90/55. Barnmorskan sa att blodtrycket såg bra ut, lite lågt, och när jag frågade hur mycket det var så blev jag lite chockad. Haha! Har aldrig haft så lågt blodtryck i någon av de tidigare graviditeterna. Däremot känner jag inte av det så det är inte så mycket att fundera kring där. Nästa besök hos barnmorskan är i januari, dagen efter vi ska träffa hembarnmorskorna.

Hur mår jag annars i graviditeten då? Jo, jag har mått ganska bra överlag. Går jag långt och mycket får jag foglossning eller om jag ansträngt mig mycket med sysslor hemma en dag t.ex. då jag står upp mycket eller böjer mig ner. Det känns dock ganska lindrigt och försvinner bara jag får vilat mellan varven. Jag kan inte gå jättefort ute på promenader heller då signalerar kroppen ganska snabbt med sammandragningar, då magen blir alldeles stenhård. Det är något nytt som jag inte känt av med de andra barnen så jag försöker gå lite lugnare under mina promenader.

Magen är inte i bästa skick under denna graviditet heller och jag har råkat ut ibland för magsmärtor och kräkningar. Detta p.g.a. att jag ätit något magen har haft svårt att hantera. Just nu blir jag dålig om jag får i mig gröna linser och kidneybönor så jag äter inte detta då jag blivit så himla dålig. Kikärtor har jag också en viss känslighet för och jag vet ju att jag blev känslig mot samma saker när jag var gravid med Humlan i magen. Det är inte det mest praktiska med tanke på att jag är vegan och jag har ett femtal saker på listan vid det här laget av saker jag inte kan äta. Däremot finns det andra baljväxter jag kan äta och jag hoppas verkligen det förblir så graviditeten ut! När jag mår så dåligt efter att ha ätit mat jag inte tål är hemskt, rent av vidrigt, det är det värsta med graviditeten och om jag spyr så är magsyran så stark att jag fräter upp halsen och knappt kan svälja efteråt. Som ni kanske förstår försöker jag undvika att hamna där för allt vad jag är värd. Det är inte nådigt när det slår till.

Detta är dem sakerna som är problematiska med graviditeten och den största delen av tiden så mår jag mest bra. Jag är mer emotionell och nära till tårarna men det kan jag leva med. Jag kan röra på mig relativt obehindrat och har inte ont i vanliga fall så jag njuter av att må bra i det stora hela.

Det var allt för denna gången och om det är något ni undrar eller funderar över kring graviditeten är det bara att kommentera nedan! Självklart får jag även önska er en riktigt God Jul!

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

(Visited 1 times, 1 visits today)

Lämna gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.