Gnistrande vintersol, skogspromenad och havsutsikt

Idag har varit en fantastiskt vacker dag och vi var ute flera timmar i det vackra vädret jag och barnen. Det är inte bland vanligheterna att jag lyckas få barnen att vilja stanna ute i flera timmar under vintertid men idag var jag fast besluten om att den här turen skulle bli av som tänkt. RT och jag hjälptes åt innan hen skulle iväg till jobbet så att det inte skulle bli lika mycket för mig att själv både packa ihop oss och klä på alla tusen kläder på barnen, som det ju faktiskt är att klä på om vintern. Det är en sak jag aldrig tänkte på innan jag blev förälder. Vintern är rena rama skräcken för en småbarnsförälder, det är en hel process bara för att ta sig ut genom dörren och när man väl är ute är man ofta så slut och genomsvettig att man bara vill in igen och sätta sig i soffan. Haha! Idag hade jag däremot ett extra par händer och då gick det betydligt smidigare. Kan man göra det enklare för sig själv en dag ska man passa på att göra det.

Det är ändå ironiskt när jag ändå fått ut oss relativt smärtfritt, bara Trollsländan som inte är det minsta glad i sjalen och försöker klösa, japp klösa, ögonen ur en så hittar jag inte nycklarna. Bara att fullt påpälsad springa runt som en yr höna för att hitta dem, till slut inse att dem inte går att finna, ringa RT som i sin tur får springa hem med sina och därefter äntligen kunna kliva ut i vinterkylan. Utöver den lilla incidenten så gick det ändå bra. Jag har liksom mest börjat skratta åt sådana här situationer och förvånas inte längre. Trots att man med största ansträngning förberett för att undvika att något går snett är det i princip alltid något litet man inte kan styra över eller glömt som får det där flytet att inte längre flyta. Men men, som förälder får man lära sig att hål i båten det kan det bli lite här och var, man får bara lära sig att ha ett reparationskit i bakfickan och vara van vid att snabbreparera på plats.

Väl ute så gnistrade solen och en blev snabbt varm i kläderna då man rörde på sig. Humlan satt i dubbelvagnen med en liten matsäckspackning, kameran och skötväskan på andra sätet. Nyckelpigan var helt fantastisk på att gå av egen kraft idag. Han är inte den gladaste i att promenera men idag gick han verkligen på och verkade t.o.m. trivas med livet. Promenaden tog oss genom skogsslingan vilket är en riktigt mysig väg att gå på. Själv hade jag inte alls tänkt att den vägen inte riktigt sköts om vintern och självklart var det ju mycket snö på slingan. Ni kan tänka er att jag fick mig ett träningspass som hette duga att putta en vällastad vagn i en snöbeklädd terräng. Jag njöt mest dock över att vi var ute i det fina vädret så det gjorde inte så mycket.

Vid slutet av skogspromenaden vek vi av för lite lek vid lekplatsen och vid det laget hade både T i sjalen och Humlan i vagnen somnat till. Det betydde lite lek för bara mig och N. Det är mysigt att få sådana oväntade stunder där jag och äldsta får tid bara vi två.

Efter lite lek promenerade vi till havet där man kan se alla de stora fartygen åka förbi. Lite varm choklad och några goda mackor senare promenerade vi den korta biten hem efter en stor dos av sol och frisk luft.

Jag känner mig alltid så seg innan jag kommer ut men väl ute så mår jag så himla bra. Kroppen fick massor av energi idag av vår lilla utflykt. Älskar verkligen dem här dagarna där tiden och aktiviteterna flyter på naturligt av sig självt. Man behöver inte tänka så mycket utan kan bara luta sig bakåt och njuta av livet tillsammans.

(Visited 10 times, 1 visits today)

Lämna gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.